Jag sitter i en minibuss på väg mot de svenska fjällen och beundrar den antågande ruskan genom bilfönstret. Hösten känns i luften när vi stannar för att handla de sista färskvarorna. Våra förstaårsstuderande ska ut på en veckas fjällvandring; tvåorna närmar sig redan Lofoten för sina specialiseringskurser i havskajak och klättring. Vi utbildar i de miljöer som sedan blir mångas arbetsfält. Vi utbildar även i miljöer som vi ser påverkas av klimatförändringar.
Bild: Första årets studerande på en veckas vandring i Vindelfjällens naturreservat.
Eleverna ser dem med egna ögon. Trädgränsen kryper allt högre upp – hur många år har vi kvar av kalfjällsmiljöer i Norden? Glaciärer drar sig tillbaka i rasande takt – i Kebnekaisemassivet har Rabots glaciär minskat med åttio meter sedan 2008. Glaciären Ràgujiekna som tidigare bredde ut sig över den norsk-svenska gränsen har nu försvunnit helt på den svenska sidan.
Vi kan anta att majoriteten av våra yrkesverksamma guiders gäster fortfarande tar flyget till sina semesterupplevelser och under utbildningen rullar våra Outdoor Academy-bussar tiotusentals kilometer varje år. Att äventyrsbranschen och såklart vår guideutbildning bidrar till koldioxidutsläppen är en diskussion vi måste föra. Är det hållbart? Hur stora är våra utsläpp? Vilken påverkan har branschen på klimatet? Hur kan vi med gott samvete fortsätta jobba i vår fantastiska natur på det sätt som vi gör? Det är en fråga som även våra studerande ställer sig. Meningsfullhet är en viktig komponent i arbetslivet och ingen av oss vill se vår självaste arbetsmiljö försämras av det arbete vi utför.
Som utbildare ser vi hoppfullt mot en hållbar framtid. Genom VASKI är vi nu mitt uppe i att mäta våra utsläpp och utveckla arbetet med att minska vår miljöpåverkan. Vi vill fortsätta öka den kollegiala kunskapen och utbilda miljömedvetna och ansvarsfulla guider, som i sin tur kan påverka genom värdskap och kunskapsspridning i sitt arbete.
Bild: Första årets studerande på en veckas vandring i Vindelfjällens naturreservat.
Möjligheterna att skapa ringar på vattnet verkar dessutom bara öka. Intresset för green care växer; läkare i Sibbo ordinerar skogsterapi till en del av sina patienter och genom det transbottniska forskningsprojektet Nordic Nature Health Hub ser vi aktörer inom privata sektorn som brinner för att förmedla tjänster i och av naturen. Kunskapen om naturens effekt på inlärning har fått städer och kommuner att satsa på utomhus- och äventyrspedagogik i grundutbildningen. Till exempel i grannstaden Jakobstad har ”Utis”-konceptet växt till en etablerad verksamhet som inte bara håller utedagar året runt för alla elever f-5, utan även ordnar lägerskolor för stadens alla femmor med bland annat tältövernattning, paddling och vinterfriluftsliv på schemat. De två utispedagogerna är båda tidigare studeranden hos oss.
En personlig, positiv relation till naturen har konstaterats vara en avgörande faktor när det kommer till miljövänligt beteende. Ju mer vi känner till om, och känner för, naturen desto mer benägna är vi att göra klimatsmarta val i vardagen. Ju fler och finare upplevelser vi har från skogen, havet, fjällen – desto närmare är steget att välja tåget i stället för flyget eller skräpkorgen i stället för diket. Så om du vill ta ett litet steg för en mer hållbar framtid, ta med dina elever ut. Grilla korv vid närmaste eldplats, hyr kanoter och gör en paddeltur, involvera eleverna och låt äventyret växa. Och vet ni inte vad ni ska göra eller vart ni ska gå – sätt er på varsin stubbe och gå ingenstans. Naturen har en förmåga att fånga vår uppmärksamhet helt själv. Det första vi kan göra är att ge den vår tid.
Bild: Eleverna lär sig fjällflora genom memoryspel som skapats under fjällförberedande arbete av elever själva
Hälsningar:
Ulrika Fellman
Outdoor Academy